tankar om allt och inget

Jag tänker så mycket just nu. Både på nutid och på framtid. Jag kan på något vis inte känna mig nöjd, trots att jag har det väldigt bra. Sommaren börjar sakta men säkert gå mot höst och som vanligt när en ny årstid kommer stiger förväntningarna. En förväntning som jag bygger upp, som ska leda till någon slags förändring. Något nytt. Jag vet ännu inte vad det blir, om det blir något. Men jag är otålig och jag vill så himla mycket nu nu nu nu. Men inget blir nu nu nu nu. Allting blir ingenting. Men jag tror det löser sig med tiden och medans jag väntar får jag väl leva i nuet. Kanske lite luddigt, lite förvirrande, lite suddigt. Igår var det en dålig dag. Men idag blev en bra dag som jag visste igår.